|
Känsliga publiceringar orsakar bildanvändare problem i onödan
|
|
|
|
|
|
|
Vi har alla sett dem, publiceringar där bilder på människor illustrerar känsliga ämnen som t ex cancerförsäkringar, datingsajter och efterlevandeskydd. Bli en smartare bildanvändare och lär dig hantera gråzonerna vid bildanvändning.
|
|
En känslig publicering är när bilder på
identifierbara människor används i sammanhang som kan väcka anstöt hos den avporträtterade modellen. Pressens etiska regler är en bra grund att utgå från. Tanken med dem är att ge den enskilde ett skydd mot publicitetsskador utöver det som lagen erbjuder. En enkel tumregel är att om du själv skulle känna dig obekväm att förekomma i ett sammanhang så finns det anledning att anta att den avbildade modellen också känner sig obekväm. Ta då kontakt med oss för att
inhämta ett extra tillstånd från modellen!
Vi har skriftliga modelltillstånd och kontaktuppgifter till modellerna så vi kan ta kontakt och be om ett extra tillstånd vid en känslig publicering. Skulle modellen svara nej innebär det att vi har stoppat problemet innan publiceringen har skett och ingen dålig publicitet har uppstått för dig eller din kund. Vid ett nej till en publicering hjälper vi dig gärna att leta upp en liknande bild.
Typiska områden där du speciellt ska tänka dig för innan du publicerar en bild på en identifierbar modell är läkemedel, sjukdomar eller andra medicinska problem, sammanhang som berör dödsfall, politik, dejtingsajter och sociala problem. Intygsreklam kan vara speciellt känsligt, alltså där modellen utges ha blivit citerad.
|
|
|
|
Tre bilder med liknande känsla, men där mittenbilden skulle kräva ett extra tillstånd för publicering i känsliga sammanhang:
|
|
KRÖNIKA Om att använda bilder till känsliga publiceringar
|
|
av Catharina Ekdahl, Ekdahls Juridik & Föreläsning, jurist med inriktning på fotografirelaterad juridik
|
|
|
|
Vi lever i en värld full av fotografiska bilder. De finns där när vi vaknar och följer oss tills dess vi släcker lampan för natten. Bilder i tidningen, bilder i de sociala medier där vi har konto, bilder på nätet, bilder på reklampelare som pryder städernas gator, torg och kollektivtrafik. För att inte nämna alla bilder i kvällens olika TV-program. Den gamla sanningen att en bild säger mer än tusen ord har blivit viktigare än någonsin. Bilder slår sig fram i det medieflöde som översköljer oss
och drabbar oss omedelbart på ett sätt som texter sällan gör.
Samtidigt ökar människors rädsla för att förekomma på bilder eller med sina namn i olika känsliga sammanhang. Att se sitt ansikte i reklamsammanhang för någon annans varor eller tjänster kan vara minst lika känsligt som att hitta bilder på sig själv på Facebook, överförfriskad och vilt dansande på senaste personalfesten.
|
|
|
|
|
|
Lagstiftaren har gjort sina försök att reglera olika typer av integritetskränkande bildanvändning. Handlar det om kommersiell reklam krävs ett samtycke från nu levande och identifierbar avbildad person. Bilder på identifierbara människor kan också vara likställt med hantering av personuppgifter. Samtycke krävs alltid när sådana bilder används digitalt, är sökbara eller riskerar att kränka någons integritet. Undantag från kravet om
samtycke gäller om syftet är journalistiskt eller konstnärligt eller om det finns ett automatiskt eller frivilligt utgivningsbevis med en utsedd ansvarig utgivare.
Gråzon innebär etiska överväganden
Vid sidan av lagstiftningen finns en gråzon som mer handlar om etiska överväganden än juridiska överträdelser. Inför stundande riksdagsval kan var och en av oss förekomma i ett politiskt partis affischkampanj utan att ett samtycke från oss krävs. Detsamma gäller reklam för en
ideell organisation eller annan icke vinstdrivande verksamhet, oavsett vilka värderingar de kan tänkas stå för. Finns det bara ett giltigt utgivningsbevis med en ansvarig utgivare kan till och med mitt namn förekomma i en databas fylld av domstolsavgöranden utan att jag kan göra någonting för att stoppa det.
|
|
|
|
Model Release
|
|
På fotografiområdet finns det något som kallas modellrelease. Det är skriftliga samtycken från avbildade människor som reglerar av lag framtvingade krav på samtycke. De flesta professionella fotografer känner väl till vikten av att använda skriftliga modellrelease-kontrakt. Visst gäller muntliga samtycken rent juridiskt, men om det av någon anledning uppstår oenighet kring samtycket är ett muntligt samtycke långt mycket svårare att bevisa. Det existerar knappast någon bildbyrå som inte har
inskrivet villkor i avtal med fotografen att denne alltid måste inhämta giltiga samtycken för de bilder som lämnas in. Saknas samtycke ska det tydligt anges. Det innebär ofta i praktiken att bilden blir mer svårsåld eftersom tänkbara licensieringsområden har begränsats.
|
|
|
|
|
|
Vad man bör känna till är att ett skriftligt samtycke från avbildad person måste kunna sägas upp. Något annat vore direkt oskäligt enligt avtalsrätten. Det kan handla om tillfällen när människor som tidigare tyckte att bildanvändningen var okej, plötsligt har anledning att motsätta sig den på grund av jobbyte, förändrade familjeförhållanden m m.
Förebygg trassel
I bildbyråns användarvillkor mot kunden finns ofta kravet att licensierade bilder inte får användas i kränkande sammanhang. Det handlar vanligtvis om sammanhang där sunt förnuft säger att den avbildade personen borde ha blivit tillfrågad även om inte lagstiftningen kräver det. Uppstår det tveksamhet hos bildanvändaren om var gränsen går, kan det vara en god idé att vända sig till bildbyrån för råd. Bildbyrån kommer försöka se till att
den avbildades samtycke inhämtas för den aktuella användningen, om så bara för att förebygga framtida trassel.
Att ha koll på när samtycke från avbildade människor krävs enligt lag kan spara mycket tid och pengar. För ett är säkert. Medvetenheten hos allmänheten om vad lagen säger och vilken rätt man har som avbildad person växer för varje dag som går. Annars finns det säkert jurister med tillräckliga kunskaper som gärna upplyser enskilda individer om och när de förekommer i olika känsliga bildsammanhang där samtycke krävs.
|
|
|
|
|
SÅ TÄNKER FOTOGRAFEN:
Ulf Huett Nilsson om känsliga publiceringar
Tidningen 1177 Vårdguiden ges ut till alla invånare i Stockholm av Stockholm läns landsting. Ulf Huett Nilsson, som även är en av Johnérs mest omtyckta fotografer, gör regelbundet uppdrag för tidningen. Vi ställde några frågor hur Ulf tänker kring känsliga ämnen.
I ditt uppdrag för 1177 Vårdguiden, hur tänker du när du ska fotografera människor och ämnet är av känslig natur?
- Vi ser till att de som skall medverka i tidningen redan från början är medvetna om att fotografering kan komma att ingå så de har möjlighet att säga nej. Så mycket och tydlig information som möjligt är viktigt! Ibland när det är mer generella artiklar använder vi modeller från någon agentur eller kompisar och familj.
|
|
|
- Även med modeller är det lika viktigt med information så att alla vet vad som gäller. Innan tidningen/webben trycks och publiceras, så skall alla ha godkänt sitt medverkande.
Vad brukar du ge för information till de modeller som du fotograferar och som hamnar i bildbyrån?
- Min ambition är att säga som det är. Att bilderna kan komma att hamna i alla möjliga och omöjliga sammanhang. Som regel skall du som modell kontaktas om det handlar om politik eller på något sätt kan vara publicering av känslig karaktär. Det ger modellerna trygghet som gör att de vill medverka på bilder i bilbyrån.
Har du någon erfarenhet där någon av dina modeller i bildbyråsammanhang har blivit besvikna på publiceringar?
- Nej inte för egen del. Däremot har jag blivit besviken för att modeller har nobbat användning i sammanhang som inte jag tycker borde räknas som känsligt. Men det är ju självfallet bra att de får möjlighet att tycka till. Jag tänker mycket noga innan jag lämnar bilder till bildbyrån. Ställer mig frågan att är jag helt säker på att det hela är ok på alla sätt!
Du är ju en av Johnérs bästsäljande fotografer och har många bilder med människor i våra kollektioner. Vad önskar du att kunder tänker på när de köper bildbyråbilder föreställandes människor?
- Att de är noga med att meddela var och hur bilderna kommer att användas så att man har möjlighet att kontakta modellerna vid känsliga publiceringar.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tipset - Snabb access, ordning och reda på ditt bildspråk!
|
|
|
|
|
Kraftfull bildbanksfunktion från 990 Kr per månad *
Med vår bildbankstjänst får du ett kraftfullt verktyg för att hålla ordning och reda på bilder och licenser som du och ditt team använder.
Som administratör lägger du enkelt till eller tar bort bilder. Alla i ditt team får access till banken och nedladdning av bildfiler. Fler kan vara administratörer. Du behöver aldrig oroa dig för utgångna licenser, tjänsten håller reda på alla giltiga licenser och tillgängliga filstorlekar. En utgången licens är enkel att förnya eller förlänga.
Du behöver inte köpa bilderna först, bilderna kan licensieras direkt från bildbanken efter hand.
Kombinera gärna bildbanken med en eller flera av våra budgetvänliga paketlösningar!
* Priset per månad gäller för en bildbank med plats för 100 bilder i minimum tre månader.
|
|
|
|
|
|
|
|
Tävla om boken som hjälper dig ta steget från förvirrad konsument till självförsörjande odlare!
|
|
|
|
|
Nuförtiden pratar vi mycket om närodlat och ekologiskt. Däremot sägs det inte mycket om vem som ska odla och var. Sanningen är att du kan göra mycket själv, utan att behöva byta livsstil. Visst låter det intressant? Tävla om denna inspirerande bok skriven av Bella Linde och "vår" fotograf Lena Granefelt.
Allt du behöver göra är att skicka oss en motivering till varför du ska vinna boken. E-posta din motivering till
info@johner.se senast 11 juni. Juryn som består av redaktionen för Johnérs nyhetsbrev väljer ut sin favoritmotivering. (Vinnaren kontaktas av oss direkt). Lycka till!
Se alla Lena Granefelts bilder hos Johnér!
|
|
Foto:
IMA118547, Helena Christerdotter,
IMA35893, Fredrik Nyman,
IMA79416, Susanne Walström,
IMA105775, Pia Ulin,
ETS00782, Jan Bengtsson,
IMA96933,
Susanne Kronholm. Porträtt Catharina Ekdahl: Johan Westin. Bild av Ulf Huett Nilsson: Jonas Hållén. Bilder från boken "Rätt ur jorden" av Lena Granefelt.
|
|
|
|
|