|
VARFÖR BRY SIG OM BILDENS TEKNISKA KVALITET?
|
|
|
|
|
(Eller varför köpa en bild som endast fungerar till hälften som slutprodukt, när du kan få en bild som fungerar till allt!)
|
|
|
|
Hur kan du vara säker på att bilden du köper fungerar så bra som möjligt för det du ska använda den till? Motivet betyder mycket, det är det första man fastnar för. Det är viktigt att bilden utstrålar det du vill berätta, vad du vill förmedla. Men för att kunna leverera ditt budskap i bild så bra som möjligt utan att det finns en tvekan om vad du vill säga, måste bildens tekniska kvalitet vara lika hög som motivets kvalitet.
RGB, megabyte, pixlar...vad är vad nu?
En
digital bild byggs upp av bildpunkter (pixlar, förkortas px), ungefär som kornen i en film. I datorn representeras ljusvärdet i varje pixel som en kod av ettor och nollor. Storleken på bilden anges i pixlar.
Bildens digitala storlek (filstorleken) mäts i kilobyte (kB), megabyte (MB) eller gigabyte (GB).
Bitdjupet (kallas även pixeldjup eller färgdjup) anger hur mycket färginformation det finns för varje pixel i bilden. Ju fler informationsbitar per pixel, desto fler tillgängliga färger och exaktare färgåtergivning.
Det finns två sätt att se på färger; RGB-läget är till för bilder som visas på skärm medan CMYK-läget är till för bilder som visas i tryck. RGB-bilder består av tre färgkanaler - röd, grön och blå. En RGB-bild med 8 bitar per pixel har 256 möjliga
värden för varje kanal vilket resulterar i mer än 16 miljoner möjliga färgvärden. RGB-bilder med 8 bitar per kanal (bpc) kallas ibland för 24-bitarsbilder (8 bitar × 3 kanaler = 24 bitar data för varje pixel).
Teknisk kvalitet handlar bl a om storlek och upplösning
För att kunna använda bilder i olika slutprodukter som tryck, print, webb, surfplattor och bildspel etc, krävs diverse konverteringar/justeringar. Bilderna måste anpassas till olika färgrymder, upplösningar, uppskärpningar etc, för att du ska få ut bästa möjliga kvalitet och budskap.
Det är ingen mening med att använda en större bild än vad som krävs för slutprodukten. Bilden ser inte bättre ut, den blir bara tyngre och tar mer plats. Precis den storlek som
behövs är bäst. Använd absolut inte en mindre storlek, då ser bilden "pixlig" ut, dvs den spricker och ser konstig ut.
Bildens upplösning och storlek är viktig och här pågår en ständig utveckling. Dataskärmarna blir bättre och bilder kan visas mer detaljerat, vilket ställer krav på att dina bilder håller hög teknisk kvalitet. När du ska använda en bild på webben är det bara intressant hur stor den ska vara i pixlar, höjd och bredd. Upplösningen är endast intressant när bilden ska bli fysisk, t ex när du skriver ut den.
Förr användes uttrycket "dpi" (dots per inch = punkter per
tum) för upplösningen i bild och andra enheter. Idag används dpi när man talar om upplösningen på skrivare. När man pratar om digitala bilder använder man istället "ppi" (pixel per inch = pixlar per tum).
Även motivet avgör bildens storlek
När du väljer bilder till webben är viktigt att du, utöver storleken, funderar över motivets innehåll. Små bilder med många detaljer och linjer kan göra att bilden känns "grötig" och motivet blir svårare att förstå. Med ett enklare och tydligare innehåll är det lättare att förstå bildens budskap. Använd emellanåt ett "helikopterperspektiv" när du jobbar med bilden och titta på webbsidan i sin helhet.
När du skriver ut din bild tänk på att även motivet kan
spela stor roll i hur hög upplösning som krävs. En bild med många detaljer kräver hög upplösning medan bilder med få detaljer ofta går att skriva ut i betydligt lägre upplösning. Stora bilder, som t ex vepor till fasader, behöver inte skrivas ut i så hög upplösning eftersom man inte ser bilden på så nära håll. Ska du trycka din bild måste upplösningen anpassas. Även olika typer av tryck kräver olika upplösningar. Bilden ska anpassas till olika typer av raster och täthet på rastret,
papperssort, bestruket eller obestruket papper etc.
|
|
|
|
|
|
Rätt färgrymd viktigt
|
|
Det är viktigt att ha rätt färgrymd. Ögat ser färger på sitt sätt medan skärmen visar färger i RGB. För att trycktekniken ska kunna göra dina bilder rättvisa måste de ligga i färgläget CMYK för fyrfärgstryck.
Därutöver kan du skapa en karaktärskurva, "ICC-profil", för just den tryckmaskin, skrivare eller skärm som din bild ska visas på. Då kan bilden anpassas så exakt som möjligt efter hur du vill ha den.
Jämför ljus- och färgområden för fler nyanser
Utöver dessa olika anpassningar är det även viktigt att bilden är "hel". I de program för bildbehandling som finns, är det väldigt lätt att göra bilden ljusare eller mörkare.
|
|
|
|
|
|
Med ett foto som har tagits i kvällsljus och som ljusas upp för mycket i datorn kan det bli problem i skuggpartierna där det inte är så bra exponering.
Var noga med att registret av mellantoner finns kvar - det är alla de färger och nyanser mellan svart och vitt som din bild innehåller - så att det är så tät information, så många nyanser, som möjligt i bilden. När mellantoner övergår till högdagrar (ljusa partier) och lågdagrar (skuggpartier) att det finns nyanser och att det inte blir en hård kant mellan "platt" svart eller vitt.
Titta på bilden i 100%
Använd ett bildbehandlingprogram som t ex Photoshop. Öppna bilden och kontrollera gärna bilden i 100 % så att du kan upptäcka t ex dammkorn i bilden. Damm syns tydligt som mjuka, mörkare runda fläckar på stora enfärgade områden som himmel etc.
Titta sedan på bilden i 50 % för att få en mer realistisk bild av hur slutprodukten kommer att se ut vid utskrift eller i tryck. Upptäcker du en kromatisk aberration (färgblödning) i bilden så kan det åtgärdas med RAW-konverteraren. Kromatisk aberration ter sig oftast som en stark färgskugga vid skarpa kontraster. (När du vill ha en stor bildfil med så mycket information som möjligt kan du fotografera i RAW-format och sedan framkalla bilden digitalt i en RAW-konverterare. Tar
du bilder till webben räcker det oftast att du fotograferar i jpg-format. Men tar du en "pangbild" är det lite synd om du sedan skulle vilja ha en stor utskrift av bilden.)
För att din bild ska se så fräsch ut som möjligt, lägg bilder som innehåller vitt mot en vit bakgrund. Då ser du hur vit den är och kan justera vitheten. Samma sak med svart, lägg bilder med svärta mot en svart bakgrund så upptäcker du hur svart den är. Det finns så många nyanser av vitt och svart att en bild med vitt i lätt kan uppfattas som gråaktig och därmed se smutsig ut.
Det här var en överblick vad som kan ingå i det vi kallar digital kvalitet. Missa inte att
ladda hem vår lathund här nedan som förklarar viktiga begrepp!
Text: Maria Stranger, retuschör och bildspecialist
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|